Solen hade stekt över de dåligt luftkonditionerade lokalerna i polishuset hela dagen och de som inte var ute på fälttjänstgöring hade efter hand saktat ner sin arbetstakt allt mer till en nästan obefintlig nivå. Folk satt mest och stirrade rakt framför sig eller pratade lojt i telefon medan de väntade ut arbetsdagen. Ingen kunde gå hem innan de hade haft rapport till kvällsskiftet, och de skulle inte komma på över en timme.

Hanna stirrade skeptiskt på cola-burken hon hade i handen, det var bara en kvart sedan hon köpt den och den var redan ljummen. Hon försökte komma på en anledning att få gå ner i arkivet, det var mycket svalare där eftersom det låg på källarplan och därmed under mark. Irriterat började hon slita i scarfen hon hade runt halsen, den hade varit jättesnygg till blusen när hon tittade sig i spegeln i morse, men nu var den bara kvävande och varm.

I utkorgen låg det bara två akter som skulle arkiveras, så hon gick bort till den enda kollega på hennes avdelning som var kvar, och frågade om hon hade något hon kunde ta med ner när hon ändå var på väg. Sofia, hennes kollega, hade tagit av sig skorna och satt med fötterna uppslängda på skrivbordet, frenetiskt fläktande sitt ansikte med ett par A4-papper som såg ut att komma från regeringen.

Sofia och hon kände inte varandra så väl. Hanna fick ibland för sig att Sofia tittade nedlåtande på henne, Sofia med det långa vackra håret, de långa benen och den alldeles perfekt formade munnen. Detta var tjejen som fick grabbarna att avbryta sig i en mening när hon gick förbi, gled förbi, till synes utan problem i höga klackar. Hon såg alltid lika välvårdad ut, Hanna kände sig som en liten klumpedunsa varenda gång de var i närheten av varandra. Särskilt nu när svetten rann nerför tinningarna och mellan brösten. Hon var ganska säker på att håret som var ganska snyggt uppsatt i morse hängde i testar utanför sina klämmor just nu, men hon orkade inte bry sig om att Sofias fortfarande satt i en felfri svinrygg ovanför den smala nacken.

På väg bort genom korridoren mot hissarna mötte hon Peter, och hon kände hur hjärtat nästan stannade. Peter var den absolut snyggaste grabb hon sett, han jobbade på våningen under henne och hade ibland ärende upp till deras. Typiskt att han skulle komma upp idag, när hon såg ut som hon gjorde. Förresten misstänkte hon att han och Sofia hade något ihop, vore ju likt henne att plocka den snyggaste grabben på hela stället.

Han stannade till och sken upp i ett leende när han såg Hanna. De växlade ett par ord om senaste personalfesten, och han komplimenterade henne för de kläder hon hade haft på sig vid det tillfället. Hon rodnade och tackade, lite generad men ändå stolt att han kastade blickar på hennes urringning. Deras konversation avbröts av att någon ropade ”Peeeteeer!” bakom henne och så dök så klart Sofia upp. Syrligt frågade hon Hanna om hon inte var på väg till arkivet, tog Peter under armen och vandrade iväg med honom i riktning mot fikarummet. Hanna var besviken men inte förvånad, det där hände ofta.

Väl i hissen knäppte hon upp blusen och blåste ner i urringningen, det var ingen risk att hon skulle springa på någon nu. I hissens spegel såg hon att sminket kladdat, och satt mer på kinderna än på ögonen. Hon struntade i det, dock med en djup suck.

I det stora arkivrummet var det som väntat mycket svalare än däruppe, och hon tog god tid på sig att leta upp den rätta hyllan. Just som hon stod och letade bland årtalen och bokstäverna blev det becksvart. En plötslig känsla av andnöd grep hennes strupe, men hon tryckte snabbt ner den. Tänk klart beordrade hon sig själv, tänk efter var du är, och gå mot dörren. Hon blundade, eftersom mörkret kändes mer självvalt då och började följa sitt minnes karta över vägen bort mot dörren.

Plötsligt förnam hon en känsla av att hon inte var ensam. Och mycket riktigt, i mörkret kände hon en hand mjukt läggas på hennes axel samtidigt som en person viskade att hon inte skulle vara rädd. Hanna stelnade till, men stod ändå stilla. En tanke dök upp för henne, det kanske var Peter? Handen letade sig nerför hennes axel fram till hennes bröst, och tanken på att det var Peter gjorde att det ilade till i magen på henne när hon kände beröringen. Handen smekte varsamt hennes bröst, och gled sedan ner och tog ett milt men bestämt grepp om hennes handled.

Hon höjde handen för att känna efter vem det var men blev hejdad av den andre, som drog även denna arm bakom hennes rygg. Ett litet rassel hördes, som av metall, och hon kände för sent handklovarnas kyla mot handlederna. Lätt panik steg inom henne, men blommade aldrig ut då den andre närvarande fortsatte att mjukt smeka henne. Personen gick runt henne så att de stod mittemot varandra, och började långsamt knäppa upp de återstående knapparna i hennes blus, vek bak den bakom axlarna utan att ta av den.

Fingertoppar lekte lätt över hennes bröst och mage, och Hanna kände hjärtat slå snabbare, andningen bli tyngre. Efter ett tag glömde hon det konstiga i sin situation, och kände bara vällust över behandlingen. Hon var inte ett dugg förvånad att Peter kunde tända henne så här, så som hon hade fantiserat om honom i evigheter. Ett par mjuka läppar började kyssa henne i kanten på behån, tungan spelade över huden i små blöta cirklar. Peter knäppte upp behån, men lät den hänga kvar och bara drog upp den ovanför brösten, slöt munnen om hennes ena bröstvårta och kysste den.

Hannas flämtningar och tunga andetag var det enda som hördes i rummet när han slickade och sög på hennes bröst. Hon kände ganska omgående hur bröstvårtorna styvnade under hans tunga, och hur kåt hon blev av behandlingen. Det var inte längre svett som vätte hennes trosor, hon kunde känna sin puls bulta i underlivet som skrek efter beröring. Hans händer som tidigare vilat runt hennes midja gled nu ner efter hennes höfter, längs med låren ner till kanten på kjolen. Han drog upp den med en smekning tillbaka uppför låren. Fingertoppar retades på insidan av hennes lår, upp, upp och alldeles nära trosorna. Munnen lämnade brösten, som nu var alldeles blöta av saliv, Hanna kunde känna hur huden drog ihop sig av kombinationen av vätan och den kalla luften i rummet.

Hon kände hans andedräkt mot låret, hoppade nästan till då han bet henne lite lätt i hullet på insidan av det. De små betten vandrade uppåt, och Hanna var nu så upphetsad att hon inte brydde sig om någon hörde henne utan stönade högt för varje andetag. När munnen nådde fram till hennes trosor hjälpte ett par fingrar till att dra undan kanten så att hennes fitta lades fri. Handen smekte henne bara lätt utanpå men hon tryckte sig mot handen för att få mer.

En lätt fnysning, ett litet skratt, undslapp Peter när han kände detta. Han tog tag i hennes trosor och drog ner dem till knäna, drog isär hennes ben ganska omilt och slickade helt lätt ett litet slick på ena blygdläppen. Mer, bad Hanna, och han begravde huvudet mellan hennes ben och slickade henne. Höll isär hennes ben och sökte upp öppningen med tungan, tvingade upp den med saliv och tryck. Började sedan vandra uppåt och djupt in igen i en långsam men bestämd takt, tills Hanna inte kunde stå still.

Han bytte taktik och höll ett fast tag om hennes höfter medan han spelade med tungan över klitoris. Hanna kände att hon skulle kunna komma om han fortsatte så här och stönade åt honom att inte sluta. Han slutade, men bara för ett ögonblick för att väta två fingrar som han förde in i henne, samtidigt som han sög in hennes klitoris i munnen och kysste den som han skulle ha kysst hennes mun. Det märktes att han hade gjort det här innan, han visste precis hur och var han skulle beröra henne.

Hanna lutade sig tungt mot en av hyllorna och rörde sig mot honom men blev tillbakatryckt av den hand han hade på hennes höft. Hjälplösheten, att inte alls kunna styra sin egen njutning, tände Hanna och när han ökade takten och intensifierade sina tungrörelser kände hon den välbekanta känslan komma krypande i underlivet. Hon flämtade och nästan kved, hans fingrar var långt inne i henne och hans tunga rörde sig i en jämn takt. Hanna kom i en lång skön orgasm, hon kände hur fittan drog ihop sig runt Peters fingrar för varje våg som drog genom kroppen. Hon var tvungen att hålla andan för att inte väsnas för mycket, det var något av det starkaste hon upplevt i oralsexväg.

Omtumlad, fortfarande lutande mot hyllan, kände hon hur handklovarna låstes upp och hon gned sina handleder. Hon fick en kyss på munnen, sedan hörde hon steg bort mot dörren. Ljuset tändes, och strax därefter slog den tunga dörren igen. Hon hann aldrig se honom, och då hon hade fullt sjå att knäppa behån och blusen, vågade hon inte gå efter. Det vore ju väldigt pinsamt att braka in i chefen halvklädd.

Väl uppe på kontoret var det dags för skiftsbyte, och det var fullt med folk. Man tog en kopp kaffe och samlades för rapport och genomgångar. På väg in i salen hörde hon chefen ropa på Sofie. Kunde han få tillbaka det hon lånat till föredraget på högstadieskolan? Polisbricka, batong och handklovar?

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *